Hoppa till sidans innehåll

Idrottsrörelsens utveckling


Vid början av 1900-talet befann sig idrottsrörelsen i ett första uppbyggnadsskede. Antalet föreningar och utövare var få och i huvudsak koncentrerade till landets större städer. Inom vissa idrotter hade förbund med nationella ambitioner skapats, men utan nämnvärd expansionskraft. I idrottens huvudgren, friidrotten, rådde konkurrens mellan två svaga riksförbund. Mot denna bakgrund blev bildandet av Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund (numera Riksidrottsförbundet) 1903 ett viktigt trendbrott.

I slutet av augusti år 1901 skrev Ivar Berger ett brev till Victor Balck som formellt sett kan ses som en uppmaning till förbättrat samarbete mellan två konkurrerande idrottsorganisationer. Dels det Stockholmsbaserade Svenska gymnastik- och idrottsförbundet, dels det Göteborgsbaserade Svenska Idrottsförbundet.


Balck, som grundade Svenska gymnastik– och idrottsförbundet, var gymnastiklärare vid Gymnastiska Centralinstitutet (GCI) i Stockholm. Han var också grundare av tidningen "Tidning för idrott" (1881) och en pådrivande kraft bakom tillkomsten av ett antal tidiga föreningar, som till exempel Stockholms roddförening (1880). Ivar Berger, verksam inom Svenska idrottsförbundet Göteborg, tillhörde på motsvarande sätt den förste generationens idrottsledare i Göteborg.


Riksidrottsförbundet bildas

Den 31 maj 1903 hölls ett konstituerande möte i GCI: s lokaler i Stockholm. Förhandlingarna leddes av Balck med representanter för 25 idrottsorganisationer närvarande. Man antog de rådande stadgarna som preliminära (med några mindre ändringar) och utsåg en interimistisk styrelse. Härmed var Svenska gymnastik– Riksidrottsförbundets märkeoch idrottsföreningarnas riksförbund bildat. Inte förrän 1947 ändrades namnet till Sveriges Riksidrottsförbund (RF).

Vid bildandet bestod organisationen av endast 35 föreningar och cirka 2000 medlemskap. Redan 1905 uppgick dock antalet till ett hundratal och 1914 bestod RF av 600 föreningar och hela 63 000 medlemskap. Ökningen var ett konkret bevis på att RF under relativt kort tid lyckats inta en central position inom den frivilligt organiserade idrotten.

Det nya förbundet fick en organisatorisk uppdelning efter två huvudlinjer, dels en indelning där de lokala föreningarna knöts samman i regionala förbund under en gemensam riksledning, dels en indelning i sektioner för olika idrottsgrenar. Redan efter ett år, 1904, omorganiserades sektionerna till dagens specialidrottsförbund (SF). De första omfattade grenarna friidrott, cykel, fotboll, fäktning, golf, gymnastik, kanot, rodd, simning, skridsko och pärk (det sistnämnda nedlagt 1909).

Idrott innan idrottsrörelsen >>

Mellankrigstiden >>

Efterkrigstiden >>

Den moderna idrotten >>
 

Uppdaterad: 26 OKT 2017 09:59